Så vi hade en rätt skruttig väg. Hantverkare körde fast. Vi la ett lass grus på gårdsplanen., stabilt nog för två flyttlass. Sen la vi tre lass grus till, på vägen och på vändplanen. Fyrtiosex ton. Och ändå envisas diverse män som besöker oss med att köra ut på gräsmattan. Och köra fast. Och låta hjulen snurra så att de sitter ännu djupare fast. Två män som borde veta bättre – som faktiskt bor här och som borde veta allt om Den Skånska Leran – har kört fast hos oss i februari och lämnat kraterdjupa spår efter sig. Om det inte var så att den här delen av tomten ändå ska grävas upp för jordvärme i vår, så skulle jag vara fly förbannad just nu.
Notera cirkeln av hjulspår ute till vänster…